2012 > 04

halmstads museum har just nu en underbart utställning gjord av Martin Bogren, se den! Första gången Lowlands visades var på Fotografiska museet i Stockholm.  En utställning man bär med sig länge:)

Läs hela inlägget »

Fotografi av Boo Ritson som heter  röd simmerska och är gjort 2006. När konst är som bäst, lite skulptur, lite happening och så vilar hon blicken lite åt sidan, och ler lite blygsamt mot oss, vackert!!! En mycket bra start på denna dagen:)

Läs hela inlägget »

Christer Järeslätt, Pirinen
Ett porträtt på Pirinen taget till utställningen Refricater, Christer tog porträttet och lät sedan Pirinen rita direkt på negativet. Pirinen har haft ett stort inflytande på utvecklingen av seriekonsten. Hans kändaste figur är Socker-Conny. Figurens ursprung kan spåras till en tragisk händelse ur verkliga livet. En av Pirinens föräldrars vänner hade avlidit efter en långvarig sjukhusvistelse. Den dödes fru ringde då till sin bästa väninna för att meddela sorgen. "Men det har vi vetat länge att han skulle dö, sa väninnan. Måste du ringa halv tio en lördagsmorgon för att säga detta" Av detta beteende inspirerades Pirinen till att teckna de tre första sidorna med Socker-Conny.

Läs hela inlägget »

Yoda är egentligen 800 år, han är gammal och skröplig men med en fulländad empatisk hjärna.  Yoda har dålig hy, är extremt liten till växten, har stora ögon och stora utstående öron. Ingen man som snabbt vinner folks hjärtan helt enkelt. Detta är helt klart ett sidospår när nu denna blogg skall handla om inredning och konst, men alla behöver vi en påminnelse om Yoda och bilden är ju helt klart fin!

Läs hela inlägget »

I den franska staden Jaujac har konstnären Gaëlle Villedary gjort denna lilla fina installation kallad "Tapis Rouge", ett sätt att knyta ihop naturen till stadens centrum, magiskt! bilder av Davis Monjou. 

Läs hela inlägget »

När jag var väldigt ung, strax innan skolstarten så tecknade jag av moln, i min okunskap trodde jag mig få kunna återse dem igen nästa år, om jag bara skrev ner klockslag och väderstreck. Nästa år skulle jag ta första bästa plats och ännu en gång få beskåda detta mästerverk. Visst säger detta en del om min kunskap i naturlagar men när jag nu i vuxen ålder återigen målar moln och horisonter så får det mig att undra, varför. Livet är inte annorlunda än att möten med människor skapar ordning i fabriken. Idag var jag på en föreläsning om fotografins historia och så där fick jag en förklaring. Den Japanska fotografen Sugimoto fotograferar horisonten i sitt sökande på det absoluta oföränderliga, vad förändrar sig aldrig av tid? vad har alltid funnits där och vad kommer alltid att finnas kvar? Runt omkring oss så snurrar allting så snabbt för mig ibland att jag nu kan inse att någon form av kris har funnits hos mig under några år. Jag har längtat så efter att få känna den där stunder som man hade i sin ungdom av att kunna njuta av enkla ting. Minnen av vänner under stjärnhimlen där vi pratade om livet och njöt av naturens underverk, där och i absolut nuet. Jag är fascinerad över tidens paradoxer. Jag söker helt enkelt tid.

Läs hela inlägget »